Stockholm Inkbash

I helgen hamnade jag på Stockholm Inkbash, den största tatueringsmässan i Sverige som hålls varje år. Här hade kända tatuerare från hela världen samlats. Massor av folk var där och alla hade en sak gemensamt, passionen för tatueringar. Vad gör man då på en tatueringsmässa? Jo, där finns ju massor av kända tatuerare, så om man vill kan man passa på att få ett motiv gaddat av en riktig konstnär. Det var det många som gjorde.

När man gick omkring därinne hörde man det karaktäristiska ljudet av tatueringsnålar som surrade överallt och kände lukten av bläck och rengöringsmedel. Jag kände mig ganska uppspelt av miljön och blev väldigt sugen på att göra min nästa tatuering, men bestämde mig för att bara titta runt och få inspiration så att jag efteråt kan fundera ordentligt på vad jag verkligen tycker om och vilket motiv och framför allt vilken stil jag vill ha, för stilen är viktig!

På en tatueringsmässa kan man också tävla och visa upp sina tatueringar för en jury som sätter poäng och bedömer hur bra tatueringen är. Men då är det viktigt att man har en välgjord tatuering som har en viss stil eftersom man tävlar i olika grenar. Jag upptäckte då att tribal inte ens är en tävlingsstil som existerar för tatueringar. I alla fall inte på den här mässan. Förmodligen för att det är för enkelt att göra tribaler, så de anses inte som konst gjord av en riktig tatueringskonstnär. Eller för att det är för trendigt och vanligt. Genast kände jag mig lite töntig som gick omkring med min tribal på ryggen och började verkligen fundera på om jag inte skulle skaffa en till, lite mer konstnärlig tatuering. Nedan ser ni några av de tävlande i klasserna bästa old school och bästa japanese.

Förutom att titta på alla tatuerare i action, tävlingarna och alla stånd med prylar som såldes var det väldigt roligt att bara spana in vilka tatueringar alla andra besökare hade. Jag såg många konstiga tatueringar på konstiga ställen på kroppen på folk. Där fanns alla stilar och motiv representerade. Jag kom nog fram till att de tatueringar jag tyckte bäst om ofta var av stilen japanese eller old school och att favoritmotivet (om den ska sitta på mig själv) är blommor. Jag är också väldigt imponerad av tatueringar i stilen realistic, som ser ut som ett fotograferat porträtt av en människa. Jag tycker det är grymt skickligt att kunna göra en sån avbildning på någons kropp, men det är inget jag skulle vilja göra på mig själv. Här ser ni lite av det jag såg.

Den här pinuppan vann i bästa old school.

Nygaddade blommor, snyggt!

Karp i japansk stil.

Snygg old school!

Lite blandat, en Japansk hannyamask på
halsen och lite annat krimskrams.

Ja, har man inget hår....

En Japansk sleeve där man har lagt till en
prinsessgroda för att göra den mer kvinnlig.

New school med snygga färger.

Klassisk old school.

Nedan ser ni en av de tatueringar jag såg på mässan som jag tyckte bäst om. Jag gillar den här typen av old school där motivet är ett kvinnohuvud i gammal stil omringad av rosor, gärna placerad på överarmen. Kanske blir min nästa tatuering något i stil med den?

Tatueringen är gjord av John Green på
Studio Pärleporten i Uppsala

Som slutsats efter besöket på mässan kunde jag konstatera att det endast finns ett fåtal motiv och stilar som jag verkligen gillar. Få tatuerare är så duktiga att det blir riktigt så snyggt och bra som jag skulle vilja ha det. Det gäller alltså att vara kräsen när man väljer tatuerare, tänka igenom sin stil och sitt motiv noggrant och ha tålamod att vänta på en tid hos den man tycker är bäst på det man vill göra.