torsdag 27 augusti 2009

Inspiration...

... Behöver jag! Därför tänker jag åka på Stockholm Ink Bash i helgen och kolla in lite snygga tats!! Och framför allt bekanta mig lite med tatuerare jag gillar och tycker är duktiga. Jag är på sånt där humör att det börjar klia i hela kroppen efter att göra en ny tatuering, men jag vet inte riktigt vad jag vill ha och av vem (även om jag har lite idéer). Då är det en utmärkt idé att åka på en mässa för att få lite inspiration.

Om ni är i krokarna runt Stockholm och inte har något att göra i helgen tycker jag definitivt att ni ska besöka Münchenbryggeriet en av dagarna. Förra året var jättenajs, och det blir säkert minst lika bra det här året. Ni kommer få se riktigt duktiga tatuerare, bla Henning och Jo Harrison kommer vara där. Jag kommer nog spana lite extra på Stina Nyman från Eye Scream, Electric Linda, Scott Sylvia, Johanna från Bluebird, Drew Horner från Living Art och Demon från Bring it On som gör riktigt schyssta old school-motiv. Och mest intressant blir det förstås att se Horichika och Horilen från Japan. Men framför allt är jag där för att upptäcka nya artister och motiv så jag kan komma fram till vad jag ska ha på min relativt tomma kropp härnäst...

tisdag 4 augusti 2009

Depeche Mode

I Juni var jag på den grymmaste konserten jag nånsin varit på i hela mitt liv! Depeche Mode spelade i Köpenhamn och jag var där!!!! Jag har aldrig sett dom live förut men jag fullkomligt avgudar deras musik och har lyssnat jättemycket på Depeche genom åren. Måste nog säga att det är den bästa musik jag vet. Och så fick jag äntligen chansen att se dom live! WOW! Jag ryser fortfarande när jag tänker på konserten....


Bild från konserten, vi var hyfsat nära...

Dave Gahan är fantastisk och han har faktiskt en hel del tatueringar. Mest har han en massa svartgrå tribaler, några i keltisk stil, men också två tatueringar i färg. En är ett keltiskt kors med ett öga i och den andra en old school skalle i en ros med en orm som slingrar sig omkring den.

Tribaler på bröstet, en Fenixfågel och en
ohm-symbol i sanskrit

Det är verkligen ett nöje att lyssna på en superbra konsert live och samtidigt ha något snyggt att vila ögonen på! Även om jag gärna hade sett lite mer och större tatueringar i färg på Gahan tycker jag att de han har passar honom och hans stil väldigt bra. Det hade inte riktigt passat med fläskiga hårdrockstatueringar på honom... Fast lite mer goth kanske? Och i färg! Lite mer blod och rosor hade nog varit riktigt snyggt till exempel... Eller varför inte en Japansk ryggtatuering?

Gahan har en riktigt maffig keltisk tribal på ryggen med
något som liknar två drakar som slingrar sig runt varandra.
Jag gillar den, snyggt med en stor tatuering på ryggen.
Även om jag tycker han kunde gjort något med mer färg i...

Martin L. Gore har visst också en stor tribal på vänster överarm, men det är lite svårt att hitta bilder på den eftersom han inte så gärna poserar på bild. Men att döma utav det lilla jag har sett av den är den inte lika snygg som Gahans gaddningar i alla fall.

Det keltiska korset i turkosblått med ett öga
sitter på vänster arm. Under sitter något som
i alla fall jag inte tycker är något vidare snyggt...
Hur tänkte han här??

Ja, det är något visst med kändisar och tatueringar. Men det tråkiga är att de inte får ha dem ifred. Många fans kopierar sina idolers tatueringar och det gör ju tyvärr att de inte blir så personliga, även om de var det från början. Dave Gahans fenixfågel på bröstet är till exempel ett friskt plagiaterat motiv. Jag blir så arg på sånt. Gör något eget och originellt istället och låt folk ha sina unika tatueringar ifred!


Min favorit! Den lilla old school dödskallen på
höger arm med rosen och ormen omkring.
Den är riktigt cool. Mer sånt! Fast större...!!!
Snyggt Gahan!! Fast lite fegt med en så liten... ;)

Ja, konserten var i alla fall helt fullkomligt fantastisk. De spelade ju bara såna låtar man verkligen ville höra live och många gamla favoriter. Jag gillade "Master & Servant" och "Stripped" bäst. Det var verkligen så man rös längs ryggraden. Och så älskar jag när Martin L. Gore sjunger solo, vilket han gjorde i flera låtar, bland annat i "Waiting for the Night" som var sista låten... Åååh, så bra. Vilken röst han har! Ja, nu är mitt liv fulländat... Det finns inte så mycket mer man kan se som är bättre än det här...